22 september

Begravning.. Inget direkt upplyftande ämne men det är så min dag har sett ut.
Sorgligt att se alla gråta, man blir ledsen själv även om människan inte var någon jättenärstående. Man börjar tänka efter också när man sitter där på vad som verkligen är viktigt. Varför lever vi som vi gör? Borde vi inte ta en dag i taget och älska varandra så hårt som det bara går?

Det tror jag på men ibland är det svårare än man tror..

Kommentarer
Postat av: Anonym

Var det Vivis begravning? Underbarare människa får man leta efter

2010-10-03 @ 22:40:12
Postat av: Emelie

Jaa det var det. vem är du?

2010-10-04 @ 12:02:59
Postat av: Anonym

Jag jobbade med henne

2010-10-05 @ 00:38:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback